Så var Milanomässan slut för i år. På vägen hem i bilen (som vi åkte i 29 timmar på grund av det inställda flyget) försökte vi sammanfatta intrycken.

Under tiden i Milano, såväl i mässmontrar som på utställningar och i installationer sprang vi konstant ihop med materialkrockar. En stol är inte längre en trästol eller en stol i plast utan helst både och, helst kompletterad med ännu ett material. Spännande! Flera formgivare jobbar också i nya material för att driva ekotänket framåt, till exempel visade Magis upp en stol gjord i PET-flaskor.


Stolen Sparkling av Marcel Wanders och Piña av Jaime Hayon, båda från Magis. Bilder från Designboom.com.

I sparsmakat utsmyckade montrar fick möblerna stå i fokus och det märks att minimalismen är påväg tillbaka. Inte alls på det opersonligt, kala och tråkiga sätt vi såg för några år sedan utan mer i form av ett hållbarhetstänk där varje möbel köps med omsorg för att hänga med under lång tid. Materialen är varmare och arvet lyser igenom i trämöbler, stickat och linne. 


Trästolen som man själv snickrar ihop kommer från Artek och stolen med träkulor från Moroso, båda exempel på varm minimalism. I kontrast till detta, en stol, även den från Moroso, men betydligt mer "blingig".


Till vår stora fasa hittade vi också både kristallkronor, strass och spegelklädda möbler lite här och var. Kan det vara en motreaktion mot den rådande hållbara trenden eller bara italienarnas svaghet för lyx och flärd som lös igenom? Det återstår att se.

Båda i Zona Tortona med sina mängder av installationer och utställare och på mässan möttes vi av en fantastisk kreativitet från unga formgivare som inte följer något strikt regelverk eller håller sig inom givna ramar. Här flödar tankarna fritt och även om vissa känns mer på rätt spår än andra är det befriande att se skaparglädjen och stoltheten i att presentera sina egna alster.